Koldioxidavtryck

Vårt åtagande för att minska klimatavtrycket  

Som kapitalförvaltare med målsättning att uppnå nettonollutsläpp i våra investeringsportföljer senast 2050 inser vi vikten av att förstå, redovisa och minska koldioxidavtrycket i våra portföljer. Ett viktigt mått som vi använder för att bedöma klimatpåverkan från våra investeringar är koldioxidintensitet. Att successivt minska vår exponering mot det koldioxidintensiva och styra om kapitalet till bolag som bidrar till lösningar på klimatfrågan är för oss en självklarhet, samtidigt som vi engagerar oss med de största utsläpparna i våra investeringsportföljer för att få dem att minska sina utsläpp.

Hur beräknas klimatutsläpp i enlighet med SFDR?

Utsläpp av växthusgaser (GHG) omfattar inte bara koldioxid (CO₂) utan även flera andra gaser. För att ge ett standardiserat mått på deras totala påverkan på klimatförändringarna omvandlas utsläppen av de olika gaserna till CO₂-ekvivalenter (CO₂e) baserat på deras globala uppvärmningspotential.

EU-förordning 2019/2088 (Förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella sektorn, SFDR) kräver att finansinstituten rapporterar om sina finansierade utsläpp med hjälp av flera olika mått:

• totala finansierade utsläpp av växthusgaser
• koldioxidavtryck
• växthusgasintensitet för portföljbolagen

Dessa mått definieras i RTS (Regulatory Technical Standards) för SFDR förordningen, som säger att redovisningen av växthusgasutsläpp ska omfatta scope 1-, 2- och 3-utsläpp:

• Scope 1: Bolagens direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor, exempelvis från produktion i egna fabriker
• Scope 2: Bolagens indirekta utsläpp från av växthusgaser från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av bolaget
• Scope 3: Indirekta utsläpp som sker i det rapporterande bolagets värdekedja, inklusive både uppströms- och nedströmsaktiviteter. Det kan exempelvis vara utsläpp från inköpt material eller utsläpp från användning av produkten bolaget säljer

Koldioxidintensitet mäts enligt SFDR som mängden växthusgasutsläpp som produceras av ett bolag i förhållande till dess intäkter.

Mer specifikt beräknas den som förhållandet mellan ett bolags växthusgasutsläpp (i ton koldioxidekvivalenter) och dess intäkter (i miljoner euro, enligt SFDR, men kan beräknas för vilken valuta som helst). Måttet visar hur effektivt ett bolag arbetar med sina utsläpp av växthusgaser och är användbart för att jämföra bolag av olika storlek och för att följa utvecklingen över tid.

Koldioxidintensiteten för en fond och för hela Storebrands investeringsportfölj fastställs med hjälp av WACI-metoden (Weighted Average Carbon Intensity). Per definition är koldioxidintensiteten i en portfölj lika med summan av alla positioners portföljvikt multiplicerad med bolagets koldioxidintensitet. Detta tillvägagångssätt illustrerar en aspekt av klimatrisken i samband med varje fonds investeringar, samt aggregerat för alla våra investeringar.

Skillnader i koldioxidintensitet för SFDR- och portföljrapporter

I enlighet med SFDR inkluderar vi scope 1-, 2- och 3-utsläpp i vår redovisning av koldioxidintensiteten i vår årliga redogörelse på enhetsnivå om redogörelse för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, PAI-statement. I denna beräkning används intäkter i euro.

Vi redovisar dock även en koldioxidintensitet för våra fonder och som då endast omfattar utsläpp i scope 1 och 2. Detta mått använder intäkter i svenska kronor.

Samma metod används för att mäta framstegen mot Storebrands mål att minska koldioxidintensiteten i investeringarna med 32 procent från 2018 till 2025

Utmaningar med utsläppsdata för scope 3

Beslutet att utelämna scope 3 beror på tre utmaningar. För det första är datakvaliteten för scope 3 lägre än för scope 1 och 2, vilket leder till att man måste förlita sig på uppskattningar av data, vilket kan vara problematiskt. För det andra medför aggregering av utsläpp från flera företag i en portfölj problem med dubbelräkning, eftersom ett företags scope 1-utsläpp i de flesta värdekedjor är ett annat företags scope 3-utsläpp. För det tredje är scope 3-data inte alltid en bra indikator på klimatrisken, även om datakvaliteten hade varit perfekt och dubbelräkning undvikits. Som vi har visat i ett whitepaper kan företag som tillverkar produkter som bidrar till att begränsa klimatförändringarna i vissa fall ha en utsläppsintensitet i scope 1-3 som ligger långt över den hos producenter av fossila bränslen.

Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) rekommenderar att investerare bör rapportera scope 3-data separat för att undvika fallgroparna med dubbelräkning och för att fatta klimatvänliga investeringsbeslut.

Av de skäl som anges ovan anser vi att fokus på Scope 1 och Scope 2 i vår rapportering av klimatmål och våra fondrapporter ger en mer konsekvent och tillförlitlig bedömning av koldioxidintensiteten i våra investeringar vid denna tidpunkt.

Scope 3-utsläppens roll i framtida rapportering

Trots dessa utmaningar är scope 3-utsläpp mycket viktiga för att förstå ett företags klimatpåverkan och dess exponering mot klimatrisker. Att uppmana företag att rapportera sina Scope 3-utsläpp och att sätta vetenskapligt baserade mål för utsläppsminskningar är en viktig del av Storebrands klimatstrategi.

I takt med att kvaliteten och tillgängligheten på Scope 3-data förbättras kommer vi att fortsätta utvärdera hur vi bäst kan integrera dessa utsläpp i vår rapportering. Vårt engagemang för transparens och hållbara investeringar innebär att vi ständigt anpassar våra metoder för att tillhandahålla den mest korrekta och meningsfulla informationen till våra kunder.

Varifrån kommer datan?

Storebrand använder koldioxiddata från Sustainalytics, Trucost och Stamdata för att mäta koldioxidavtrycket för innehaven.